idaacarleborn.blogg.se

12 juli / Till Er förvåning?

 

 

 

 

 

 

 

Väckte mannen med ett ryck. För till mitt sms "Pappa åker NU. Gå ut och var klar. Han vill inte vänta!" vaknade min käraste. Då inte till min förvåning. Inte alls faktiskt. Tänkte till och med tanken att jag kanske skulle ringa honom för att se om han var vaken, redan tidigt samma morgon, men kände någonstans att det inte är ett barn vi talar om. Fel av mig? Ha. 

Med en ihärdig mättnadskänsla, från förra årets parkhäng, började vi dagen med häng i annan park, då utan krusiduller och karuseller. Till ljudet av klackar smattrandes mot kullersten spatserade vi nöjt fram i solskenet, min kärlek och jag. Möttes av värme och sol, fantastiskt trevliga göteborgare, affärer och härligheter, och damp, efter en psykisk prövning i min favoritbuktik (se men inte röra? He) ned tillsammans med en grym sashimi i solskenet. Intog sen eftermiddag den där parken numero dos. När hungern tagit över och en dos D-vitamin nått in i kroppen? Ungefär. Några kilo senare, närmare bestämt 2kg Marabou senare, intog vi den där bilen ännu en gång. För visst lyckades han med bravur kamma hem en såndär jättekaka som egentligen är flera. Det perfekta när man vill ha kakan och äta den? Ha. Detta inte heller till min förvåning. Han har sån tur i spel. Och i kärlek också, såklart? He.