Stäng
RSS 2.0

22 augusti / Du är inte konstig;

 
 
 
 
/ Bilder ifrån onsdagens underbara familjemiddag - grekisk pyttipanna - sallad - oliver - yoghurtsås - grekiskt bröd /

"Egentligen undrar jag om man kan vara konstig. Handlar det inte bara om normer, om vad majoriteten av de som omger än anser, hur de agerar, är? Vad som är vanligt för dem? För de flesta? Om du exempelvis är en del av ett umgänge där alla går ut på krogen vardagar, kommer du kanske att uppfattas som tråkig om du föredrar att lägga onsdagkvällen åt studier för att spara festen till helgen? Hade du istället varit i ett umgänge/klass (etcetera) där det är naturligt att ägna skoldagen åt att studera och helgen åt festligheter hade Du varit en av dem, fullt normal - rolig. Är du i ett umgänge där alla spelar fotboll? Då är du säkerligen ett ufo som inte bryr dig om VM, inte kan sparka en boll eller vet vad offside är? Umgås du istället med människor som brinner för träning och tar en löpartur en fredag eftermiddag kommer ditt val inte att se konstigt ut, men är hela gänget soffpotatisar som inte sprungit sedan idrotten i skolan -00, ja, då är du kanske dum i huvudet som ägnar "en fredag" åt en aktivitet som inte innebär endast karamellkungen? Ha. Eller när "alla" skrattar hysteriskt och man själv flinar lite inombords samtidigt som man känner ett obehag och ett "så kul var det inte". Är man tråkig då? Saknar man humor? Nej. Troligtvis var det bara inte din humor, din definition av "roligt". Att du inte skrattar åt just det där klippet betyder inte att du är tråkig. Hade du istället varit omgiven av andra kanske endast en av tio skrattat och den som skrattade anses ha såkallat 'dålig humor'? Ha. Denna tanke slog mig igår. För egentligen ville jag bara säga "Hej. Jag var på bio igår. "Sex tape", se den om ni tycker att sex är kul, Cameron Diaz en pangbrud eller haft ett förhållande längre än 3 år". Typ. (Ja, jag infaller under alla dessa kategorier!) Ha. Jag tyckte att den var lättsam, rolig, härlig. Jag skrattade, inombords, log. Jag var kanske inte en av dem som skrattade hysteriskt, men det betyder inte att jag inte har någon humor. Bara att detta inte var vad som får mig helt på fall. För egentligen undrar jag om man kan vara konstig? Handlar det inte endast om vilka man omges av, om man är lika eller ej? Jag tror det. " 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback