2 november / Inlägget De älskar att läsa?
Jag får en stark känsla av att många människor älskar att höra andras svagheter. För att känna igen sig, för att själva bli upplyfta? Ja, av olika anledningar. Att känna att man har något gemensamt är ju super. Dock tycker jag främst att det är bra om det stannar där. Att försöka lyfta sig själv genom andras brister, misslyckanden och svagheter anser jag vara en värdelös handling, oattraktiv. Dock kan jag dela min gårdag med er. Och av vilken anledning den, eventuellt, känns skön att lyssa på lägger jag mig inte i. The ugly truth; Hoppade ur sängen, pigg och härlig. Laddade med en superfrukost delux, gjorde naglarna lite fina och plockade fram kvällens outfit. Kände mig rätt stark och laddade med ännu lite mer mat inför ett benpass innan lunch och arbete. Väl på gymmet hade psyket vandrat iväg på annat håll. Min kropp var där men mitt huvud och den tankeverksamhet som där i försegår hade helt vänt i dörren och lämnat kroppen ensam? Ha. Jag gav det ett försök men när det kändes tråkigt och huvudet skrek negativa ord och saknade sängen gav jag faktiskt upp och åkte hem istället. Jag kunde bara inte förmå mig att lalla omkring och lyfta, kämpa och ta i när jag egentligen vaknat på helt fel sida. Ha! Så jag åkte hem och duschade av mig illskan, struntade blankt i det och klädde mig till "Ica-Ida", som för att liva upp Halloween en dag sent? He. Tanken var att jag efter kvällens arbete skulle iväg på fest men även där gjorde Vi som huvudet talade för. Smög ut i jaccuzin med snacks och dricka och fortsatte med massage och serier. Jag tycker att man, vid en viss gräns, skall göra precis det man känner för så länge det inte påverkar någon i ens närhet negativt. Jag tycker även att, när man väljer något, skall man göra ett medvetet val och inte grubbla över det i efterhand. Egentligen känns alla dessa "tillåt dig si och så" , "tänk såhär" lite väl överskattade, men samtidigt tror jag att vissa människor behöver höra "vad som är okej" ifrån någon annan, för att våga tillåta sig att ge upp lite, släppa garden, bara vara? För visst kan det vara så att man njuter mer av ledighet den dag man planerat jobb, mer av sol när man trodde att det skulle bli regn? Visst kan den där finmiddagen vara godare en måndag snarare än lördag och vila kännas fantastiskt njutbart den dag man egentligen tänkt träna? Ibland är det just när man i sista stund ger upp, planerar om, vänder på saker och ting som de blir märkbart härliga? Igår var en sådan dag. Jag släppte de saker jag kunde släppa och gjorde precis det som föll mig in. Det fick mig att känna mig härlig och bra, och det skadade ingen annans dag. Vad väljer ni? Det betyder inte att du skall strunta i att plugga inför morgondagens prov, inte hjälpa grannen att flyttstäda eller svika vännen inför kvällens middag - släpp lite på de saker du innerst inne vet att du kan släppa lite på, det som kommer göra nytta snarare än skada och glöm inte att ha en fantastisk söndag. "It's a bad day, not a bad life" - Jag är inte mycket för klyschor och quotes men denna anser jag verkligen vara tänkvärd de dagar då man tycker att hela världen känns skit. Igår förmiddag var lite en sådan typ av dag. Jag vaknade på fel sida helt enkelt och det var okej. Det var okej att sura över ingenting och vara lite otacksam, ledsen och vresig. Det var en dålig dag helt enkelt och jag vet att det var så då det idag är en ny sådan, en bättre. Hello ledighetssöndag & kortvecka på jobbet.
Kommentarer
Trackback