När jag har en dålig dag, ni vet när allt känns helt fel; humör, hår och hela köret då försöker jag tänka att det säkerligen enbart är jag som anser att jag ser annorlunda ut. Dock funkar det aldrig riktigt och därefter kör jag gärna all black - då en enkel outfit men såklart utan att göra den tråkig. Tycker att bilderna ovan symboliserar en sådan outfit väl - enkelt, snyggt och ändå en gnutta annorlunda med hjälp av tröjans struktur samt bältet. Det där med att dra på sig det fulaste man har drar ju enbart ner än snäppet lägre, och det finaste man har passar väl sällan en glåmig dam. Eller hur? "Sådär lagom som vi har en förmåga att säga" - för att vi kan?
