31juli // En annan del av henne.
Jag hade förälskat mig i dig redan då, blott ett barn. "Vad visste hon?", jag kunde höra deras bittra funderingar, som om de visste allt och jag skrattade nog lika mycket åt dem, som de åt mig - jag visste nog. Och varje gång du gick var jag lika trasig som innan du kom, ett vrak? Jag fortsatte att fråga mig själv om de ynka sekunderna av tillfredställelse var värd den enorma dos av smärta som i repris infann sig i min lilla kropp varje gång du gick. Men aldrig någonsin lät jag tankarna leka färdigt, rädd för att inse att svaret troligtvis var nej? Jag tog ännu en klunk avslagen läsk ur ditt glas. Antar att vi var lika övergivna och avslagna båda två? Jag skämdes nog. Kände hur det hettade om kinderna när jag tänkte på vad som skulle hända om du såg mig såhär. Blott ett barn, upp över öronen förälskad, redo att kämpa för att vinna. "Vad visste hon" ? Tillräckligt mycket. Det är nog uppenbart. Och jag skrattar åt er, jag visste nog.
Kommentarer
Trackback